Idag ska jag spendera min lediga dag tillsammans med min äldsta vän, Olivia. Ja, alltså den vännen jag känt längst. Vi har känt varandra sedan vi var 5 år, alltså i 15 hela år, tre fjärdedelar av våra liv. Häftigt!

När vi var små hade vi en liten affär. Mammas och pappas hur ligger jämte en gångbana, och mellan gångbanan och trädgården ligger det en stenmur. En av stenarna är stor och platt, och där brukade Olivia och jag ställa upp saker som vi inte längre ville ha. Mjukisdjur, halsband, klädnypor, cykelkorgar, ja, allt vi kunde hitta. 

Jag minns en speciell gång då vi lyckades sälja ett gosedjur. Det var ett som Olivia tagit med sig. Hon lurade en tant att detta mjukisdjur ändrade färg ifall man badade det i vattnet. Tanten trodde på detta och köpte det för att ge det till sitt barnbarn. 

Haha, tänk vilken besvikelse när björnen inte ändrade färg när de doppade den i vattnet. 

Tur att vi inte sålde saker för mer än småpengar.