Jag vill berätta att jag har så söta vänner, familj och människor runt om kring mig! Alla har ju såklart varit jätteoroliga och hör av sig och frågar hur det är och sådär. Vilket verkligen har uppskattats. Det är aldrig tråkigt eller jobbigt att känna sig omtyckt och behövd. Det är något alla behöver känna ibland, känslan av att människor runt om kring en inte tar en för givet och verkligen värdesätter att man finns. Det finns olika sätt att visa det på. Förmodligen lika många som det finns människor på jorden, då alla har sitt sätt. Hur man visar sin uppskattning är upp till var och en, huvudsaken är att vännen förstår vad du vill få fram. 

Av Jennie fick jag ju en finfin blomma av med ett gulligt skrivet kort för ett tag sedan. Idag var Chrille här med lunch. Carro var här och umgicks i lördags. Lagade mat, pratade och skrattade. Diskade gjorde hon med. Fina blommor fick jag med av henne, Jedidah och Anh. Sofia var här i fredags och fikade och med sig hade hon fina virkade tofflor som hon gjort alldeles själv. Markus kom till sjukhuset och hälsade på, med sig hade han blommor från honom, Caroline och Linnea. Mamma kom med tidningar på sjukhuset. Och mina föräldrar har verkligen ställt upp och ringt hit och dit angående olika försäkringar. Tobias har varit världens mest hjälpsamma pojkvän. 

Nu efter olyckan har jag fått en hel drös av sms från många nära och kära. På facebook kom "krya på dig" hälsningar, kommentarer på bloggen och telefonen har ringt. Så ja, alla har sitt sätt att visa uppskattning. 

Ofta är det vid svåra och jobbiga tider som människor visar sin uppskattning extra mycket. Och som i mitt fall, situationer då man leker farligt nära döden. Inget fel med det. Men det jag vill få ut av detta långa och väldigt röriga inlägg är att, ta hand om varandra! Visa varandra uppskattning oftare, innan det är för sent. ♥

Och tack till alla som känner sig träffade. :) Jag uppskattar att ni vill mig väl.