Idag körde Sharon och jag ett corepass på Friskis. Det var första och sista gången, och det var vi mer än överens om. 

För det första, instruktören var sååååå tråkig. En kvinna på 50+ kanske, såg tråkig ut, hade tråkig röst, var tystlåten och inget go alls i henne. Man vill ju gärna ha en instruktör som puschar en. Ropar och skriker lite för att inspirera. Nix, inget för denna kvinna. Hon borde ta sig en funderare över om instruktör verkligen är något för henne. 

För det andra, musiken. Hallå eller, det kändes som vi kommit till ett yogapass för pensionärer. Kling, klang, dong. Och detta skulle man ta i till? Jogga på stället? Var finns takten och go:et i "kling, klang, dong"? Nej du, lite upptempo hade varit betydligt bättre!

Och för det tredje, av de 50 minuterna passet varade var det kanske var 5 minuter som var jobbiga och kändes. 

Nej, nu har vi testat det och vi gör aldrig om det. Hädanefter blir det Aerobic 1 med Stacie på måndagar. Henne är det go i så det räcker till och blir över. Alltid ett stort leende på läpparna och puschar och ropar sig genom passen, allt för att man ska orka det där lilla extra. :)