LEDSEN
Ikväll är jag hemma i Svenljunga för första gången sedan i söndags. Brukar bli så att onsdagar är min Svenljungadag. Lite sådär mitt i veckan är perfekt. Lagom tid för att komma hem och byta lite kläder och träffa familjen. Sedan åker jag på torsdagen igen och kommer oftast hem på fredagen och stannar hela helgen. Det är skönt att vara hemma. :) Men väldigt skönt att få sova en timma extra på morgonen, slippa ta bussen och ha 7 minuters gångväg till skolan.
Hur som helst! Har umgåtts med mamma i kväll. Det har blivit en hel del prat om bal och student och allt som ska fixas och grejas tills dess. Hur vi ska lägga upp det och hur det blir med klänningar och hår och allt det där.
Hade saker och ting ganska klart för mig trodde jag, men nu kanske det blir ändrade planer. Bal och student kommer bli dyrt som det är, så man får prioritera bort vissa saker och kanske välja billigare alternativ, hur pissigt det än känns.
-Hoppas bara att inblandade förstår min situation och inte tar allt för illa upp! För det är absolut inte min mening. Förlåt. :(-
Känner mig nere, ledsen liksom. På grund av många saker tror jag.
- Dels pga skolan och skolarbete. Känner mig stressad som vanligt och jag måste ta tag i sakerna. Stress gör mig osäker inombords.
- Omständigheter runt balen gör mig ledsen och förvirrad.
- Och snart har jag inga vänner kvar! :( På riktigt nästan. Malin åker till USA och 7 veckor och är borta ett år. Kommer sakna henne riktigt mycket. Men om jag har råd och om det går så ska jag kanske åka över och hälsa på i höst. Men det är absolut inget som är bestämt, men det hade varit kul.
Lina kanske åker till Australien i sommar och blir kanske borta i två år om allt går som hon tror och hoppas.
Olivia går i skolan i Varberg i ett år till, men efter att hon tagit studenten pratar hon om att vara borta från Sverige i flera år, för att vara Au Pair både här och där, och jobba lite varstans i världen.
Chrille åker till USA i sommar förmodligen och blir också borta i ett år.
:(
Sara finns i Borås, men vi umgås inte så ofta längre. Sofia och de andra tjejrna hoppas jag att jag håller kontakten med, men man vet ju inte vad som händer efter gymnasiet då vi inte bor på samma ställe. Visserligen ser väl planen ut så att jag och Tobbe flyttar ihop efter sommare, och då bor vi ju i Borås. Men vad ska jag göra utan många av mina närmsta vänner?
Usch, jag blir jätteledsen när jag tänker på det. Jag har förlorat en bra vän, och jag vill inte förlora fler. Kanske är det så att är det meningen att man ska vara vänner så kommer vi fortsätta vara det när de kommer hem. Men det kommer kräva ansträngning att hålla kontakten och sådär. Relationer växer inte på träd, och man måste vara rädd om de man vill behålla.
Men Gumman, är du ledsen? :( Skolan kommer gå bra för dig!! Du är den smartaste jag känner(..känner ju dock inte så många)hahah! :) Du får hänga med på mina resor efter gymnasiet! ;) Först Afrika ett år, sen England ett år, sen USA ett år, sen AUSTRALIEN! :) låter det lockande?? FAST SANDRA, jag kommer säkert hamna i hus i Svenljunga om 2 år med Man och barn ;) SÅ LUGNA DIG! HAHA
usch vad jobbigt att du känner så! kan säga att du inte är ensam.. men du vet att jag alltid finns, (jag är för feg för att resa eller flytta från lilla mamma) =)puss
Vad jobbigt att du känner så här Sandra. men en sak ska du veta, att mig kommer du inte förlora. jag vet att vi inte umgås lika mycket längre som vi har gjort, men det får det bli ändring på :) Du kan alltid ringa mig om du vill prata och träffas och fika, och i veckan får vi soffa så då kan vi sitta hemma hos mig och bara ha det mysigt :) Du är den vännen som har stått mig närmast genom alla åren Sandra och jag har väldigt svårt att tro att jag någonsin kommer att hitta någon vän som jag har tyckt så mycket om! jag finns här för dig min Turko, Snutte och alla andra namn jag har gett dig ;) <3